Allt om Mensvärk
Allt om mensvärk

Många tonårsflickor lider i det tysta av svår mensvärk. På Idun Barnklinik har vi träffat flickor som berättar att de tar en värmekudde mot magen och sen går och lägger sig och gråter. De går kanske till skolan, men blir hemskickade pga svår smärta, eller stannar hemma och kan inte koncentrera sig pga smärta. Vi har också träffat flickor som skickas till oss från skolan för att utreda om de har svårt att koncentrera sig som har järnbrist och anemi pga kraftiga, rikliga mensblödningar och andra unga kvinnor / flickor som tror de har IBS (funktionella buksmärtor) men som egentligen lider av svåra menssmärtor.

Så ska det ju ändå inte vara tycker vi.

Därför vill vi berätta för er vad man kan göra själv och när man ska söka hjälp. Mer om varför man får mens och hur den styrs kan du läsa om längre ner. Allra längst ner kan du läsa om vad du kan göra själv och när du ska söka hjälp med ditt barn.

Är det inte naturligt med menssmärta?

Vanlig menssmärta är inte farlig och ja den är ”naturlig”, men ändå ganska onödig. Det är också naturligt att vi får hål i tänderna, eller att testiklar hos pojkar inte vandrat ner till pungen men vi tar hand om dessa tillstånd ändå. Det handlar om att vi som civilisation har utvecklats och skyddar oss mot onödigt lidande.

Att lära kroppen att känna smärta minskar inte smärta. Det är inte så att kroppen vänjer sig vid smärta. Tvärtom så kan hjärnan få lättare att känna smärta och man blir alltså mer smärtkänslig av att regelbundet utsättas för svår smärta.

Svår mensvärk kan leda till att flickan / kvinnan:

  • Känner sig energilös och kraftlös
  • Hamnar efter i skolan
  • Har lättare att känna smärta

Mensfakta

Menstruation eller mens är en blödning från livmodern. Redan vid födseln får en flicka ägganlag i sina äggstockar. Varje flicka har ungefär 1 miljon ägganlag när hon föds. När flickan kommit i puberteten i 11-15 års åldern så börjar äggen att mogna. Ungefär 1 ägg mognar varje månad. Efter att ägget mognat lossnar det från äggstocken och vandrar ner genom äggledaren till livmodern. Livmodern i sin tur växer då till och blir tjockare och gör sig redo för att kunna ta hand om ett embryo. (Ett embryo är när ett ägg och en spermie träffats och sammanflätats till det som så småningom blir ett foster och sedan ett barn vid en graviditet, men det ska vi inte prata om idag.)  Om ägget inte träffat på en spermie och tillsammans bildat ett embryo så måste ägget och den tjocka slemhinnan i livmodern stötas ut. Två veckor efter ägglossningen kommer därför mensen. Det är viktigt att få mens för att inte livmoderns slemhinna ska växa till utan att stötas ut. För att kunna stöta ut slemhinnan så drar livmodern ihop sig flera gånger så att slemhinnan lossnar och rinner ut genom vaginan /slidan.

Därefter börjar allt om. Hela den processen går alltså runt, runt. Därför kallas det för menscykel.

Nej, för det första behöver man äggstock och livmoder för att få mens. Därför kan bara de som är födda som flickor få mens. Om man är gravid får man inte heller mens. Mensen kan också upphöra om man är sjuk eller gått ner kraftigt i vikt. Om mensen upphör är det därför viktigt att kolla upp varför.

Starten för mensen, menarche, sker ofta i 12 – 13 års åldern. Vissa kommer i menarche något år tidigare och vissa något år senare. Mensen slutar när klimakteriet / övergångsåldern har passerats. Det sker ofta någon gång mellan 45 – 50 års ålder.

Mensen kommer ungefär en gång i månaden, men det varierar och allt mellan 21 till 35 dagar är vanligt.

De första åren efter menarche (alltså efter första mensen) är mensen ofta oregelbunden och ofta utan att det ens skett någon ägglossning alls.

Mensen är vanligtvis 2 – 7 dagar. Den intensiva menssmärtan ska inte vara mer än 3 dagar och mensen ska inte ge kraftig blödning mer än 2 – 4 dagar.

Det är olika kvinnliga hormon (östrogen, gestagen, gulkroppshormon) som styr hur ägglossningen och att livmoderns slemhinna växer och sedan stöts ut ur kroppen. De olika hormonen styr alltså hela menscykeln.

En del kan få lite ont i magen eller känna ett obehag medan andra inte känner ägglossningen alls.

Det kan också komma trådigt slidsekret / flytning.

Blöder jag för mycket?

Symptom eller tecken på att du blöder för mycket:

  • Du använder nattbindor på dagen
  • Du blöder ofta igenom ditt mensskydd
  • Du måste byta mensskydd oftare än var 3:e timme
  • Du använder dubbla mensskydd (2 bindor på natten eller både binda och tampong)

Min mensblödning är så kraftig. Varför är det så?

Många flickor blöder väldigt mycket de första åren när mensen sker utan ägglossning. Man kan också blöda väldigt mycket när man är i klimakteriet och mensen håller på att upphöra.

Ibland kan man blöda mycket för att man har en sjukdom, tex endometrios (läs nedan) eller för att man har fel på sin koagulation så att blodet inte kan levra sig bra. Då brukar man också ha andra tecken på sjukdom som exv lätt att få stora blåmärken eller att man blöder länge när man blöder näsblod.

Är det farligt att blöda för mycket?

Ja, det finns risker med att blöda för mycket, men generellt är flickor och kvinnors kroppar mycket bättre på att hantera blödning än vad pojkar och mäns kroppar är.

Alltför kraftiga mensblödningar kan det leda till att flickan / kvinnan:

  • blöder bakåt i äggledaren och det kommer ut blod och livmoderslemhinna i buken
  • får väldigt smärtsam mens pga blodet som rinner ut i buken
  • utvecklar endometrios (läs mer nedan)
  • får järnbrist och ibland också blodbrist (anemi)
  • får svårt att koncentrera sig
  • hamnar efter i skolan
  • slutar idrotta
  • inte kan sköta sitt jobb ordentligt

Vad är Endometrios?

Endometrios är när celler från livmoderns slemhinna slagit sig ner utanför livmodern inne i buken.

När de hormon som styr mensen insöndras i kroppen kommer även livmoder-cellerna i buken att växa och sedan blöda. Endometrios-cellerna kan bli inflammerade och leda till återkommande oklar buksmärta. Och ja, det är väldigt smärtsamt.

Ungefär 1/10 flickor har endometrios. Det är alltså väldigt vanligt.

Det är också vanligt att endometrios inte upptäcks. Flickorna får ingen diagnos och ingen hjälp.

En mycket smärtsam mens kan alltså vara tecken på endometrios.

Mer information om endometrios hittas hos Endometriosföreningen.

Vad kan jag göra själv mot svår menssmärta?

  • Behandla menssmärtan på flera olika sätt både med receptfria mediciner och annat.
  • Värme hjälper (tex värmekudde eller varma tröjor)
  • Rör på dig. Motionera!
  • Kombinera flera smärtstillande tabletter, tex 2 st Alvedon och 1 st Ipren 400 mg
  • Distrahera hjärnan med något roligt /komiskt.
  • Ha alltid ett kit med mensskydd och smärtstillande tabletter med dig till skolan

När ska jag söka hjälp för mitt barn?

Det dags att söka hjälp om:

  • Vanliga värktabletter inte hjälper
  • Ditt barn kräks av smärta
  • Mensen kommer ofta
  • Mensen är för lång
  • Ditt barn behöver dubbla mensskydd
  • Ditt barn behöver byta mensskydd ofta
  • Mensvärken varar mer än 3 dagar.
  • Mensen har upphört
  • Mensblödningen har blivit kraftigare än tidigare

Hur får vi tid på Idun Barnklinik Kungsholmen?

Be skolsköterskan eller husläkaren på vårdcentralen om remiss till oss.

Remissen till Idun Barnklinik Kungsholmen skickas på papper av skolsköterska till S:t Göransgatan 126; 11245 Stockholm. Vårdcentraler kan skicka elektronisk remiss via journalsystemet Take Care.

Om du inte får tag i din dotters skolsköterska eller din husläkare, så kan ni som föräldrar ringa hit själva och boka en tid på 08-121 088 00.

Dela Artikeln

Share on facebook
Share on linkedin
Share on twitter
Share on email

Fler artiklar du kanske gillar

Springmask hos barn Idun Barnklinik Kungsholmen
Doktorn svarar

SPRINGMASK

Vad är springmask? Springmask får man när man råkat få i sig springmaskägg. Äggen finns i jord, damm, i pälsen på husdjur eller i mattor

Läs Mer »
Autism Idun Barnklinik Kungsholmen Stockholm
Doktorn svarar

AUTISM

Autism, eller Autismspektrumtillstånd (ASD) är ett samlingsnamn för flera tillstånd som på sätt och vis liknar varandra och diagnoserna överlappar: Aspergers syndrom eller högfungerande autism

Läs Mer »