RS-virus är ett lurigt virus, som å ena sidan ger milda förkylningssymptom hos de flesta, men som å andra sidan kan göra vissa barn, ffa spädbarn under 6 månader väldigt, väldigt sjuka.
Respiratory syncytial virus (RSV) eller RS-virus, är ett vanligt förkylningsvirus som cirkulerar i befolkningen. Det brukar spridas som mest i februari eller vabbruari varje år. Vartannat år brukar vi få en väldigt stor topp av RS-virus och vartannat år en lite mindre topp och varje år i februari brukar sjukhusen gå på högvarv.
Vi låter Dr Lena Catry svara på lite frågor om RS-virus.
Dr Lena Catry har både doktorerat på immunförsvaret mot virus och har en son som blev just så där väldigt, väldigt sjuk av RS-virus när han var liten så han fick intensivvårdas under 1 vecka.
Har den erfarenheten förändrat dig som barnläkare?
Ja, verkligen. Den erfarenheten var verkligen en tankeställare. Inom barnsjukvården träffar vi så oerhört många barn med RS-virus, och de flesta mår ju ganska bra, så det blir lite slentrianmässigt och banalt för oss med att möta ännu ett barn med en RS-virusinfektion. Men RS-infektioner kan ju vara långt ifrån banala. Sedan dess har jag ägnat en del tankar och läst på mycket kring varför vissa blir sjukare än andra. De barnen vill man ju verkligen inte missa. Samtidigt har också min tillit till hela sjukvårdskedjan (1177, SOS Alarm, brandmännen, ambulanspersonalen, personalen på sjukhuset) vuxit något enormt. Allt klaffade när det behövdes som mest.
Men vad är det som händer i år? Varför är det så mycket RS-virus just nu?
Möjligtvis har vi varit duktiga på att hålla avstånd pga corona, och inte ta förkylda barn till dagis och skolor. Nu har restriktionerna lättat. Det innebär inte att förkylda ska vistas ute i samhället, men tyvärr har nog många tolkat det som att faran är över och låter förkylda barn som är corona-negativa vistas ute i samhället.
Mitt barn har redan haft RS-virus som liten, kan man få viruset två gånger?
Jo, visst kan man få RS-virus flera gånger i livet. Immuniteten mot RS-virus håller sig under 1 eller 2 säsonger och sen kan man bli sjuk igen och tyvärr saknar vi vaccin mot RS-virus. De allra flesta som är några år gamla får dock milda symptom när de insjuknar igen senare i livet.
Vad är symptomen på RS-virus?
RS-virus brukar ge milda förkylningssymptom och i princip alla 2-åringar har haft RS-virus. Bubblig snuva, hosta, andningssvårigheter och att barnen äter sämre är inte ovanligt. De flesta barnen får inte feber trots att de är råförkylda.
Förkylningssymptomen blir gradvis sämre dag för dag, men efter 5:e dagen brukar det vända. Man kan räkna med att det tar 10-14 dagar innan barnet är helt återställt.
Ungefär 1% av de barn som drabbas behöver sjukhusvård. Hos några drabbade finns risk för att viruset tränger djupare in i luftvägarna och in i lungorna. Risken är högre för intensivare sjukdomsförlopp hos barn under 6 månader. Barnens luftvägar drar ihop sig och blir smalare och mer slemfyllda och symptomen påminner lite om astma. RS-virus kan emellertid även orsaka påverkan på hjärtat och RS-virus kan också påverka andningscentrum hos nyfödda barn.
Om 99% inte behöver sjukhusvård, varför är det en så stor grej med att RS-virus sprids just nu i så fall?
Jo men det är enkel matematik. Det föds 120000 barn i Sverige årligen. Det innebär att vi varje RS-säsong har ca sextio tusen barn som är under 6 månader under RS-säsongen. Om 600 av de måste vårdas varje år så tar det snabbt upp alla akutsjukhusens barnvårdsplatser. Dessutom ska sjukvårdspersonalen räcka till både till att bemanna avdelningarna och akuten samtidigt som den egna sjukvårdspersonalen också vabbar.
Nu under hösten 2021 hade akutsjukhusen planerat att låta personal ta ut sin uppskjutna ledighet och semester, ta igen ”corona-vårdskulden” och hade tänkt bemanna avdelningarna som om det inte är högsäsong.
Så med många sjuka blir det ett högt söktryck på akuten och långa väntetider på akuten och få vårdplatser är inte en bra kombination.
Därför måste spridningen av RS-virus hejdas i möjligaste mån.
Riskfaktorer för allvarlig RS-virusinfektion:
- låg ålder / yngre spädbarn (under 6 månaders ålder)
- underliggande astma eller annan lungsjukdom
- för tidigt födda barn
- neurologiska handikapp
- muskelsvaghet
- om barnet blir väldigt dåligt redan 1:a eller 2:a sjukdomsdagen
Men det är viktigt att även till synes helt friska barn kan drabbas riktigt hårt av RS-virus. Därför ska man vara extra försiktig med barn som mår väldigt dåligt redan den första eller andra sjukdagen.
Hur skyddar jag mitt spädbarn mot RS-virus?
- Träffa inte andra barn just nu (åtminstone inte inomhus)
- Träffa inte förkylda människor
- Låt inte andra hålla ditt barn
- Låt inte småsyskon eller andra pussa spädbarnet i ansiktet
- Tvätta händerna ofta både själv och på syskon
- Undvik folksamlingar (kollektivtrafik)
- Vid hämtning av syskon på förskola, undvik att de andra barnen kommer nära ditt spädbarn
- Är många sjuka på storasyskonets avdelning? Kanske kan ni hålla storasyskonet hemma även om det är friskt?
- Förskolor: Låt barnen ha sovvila i egen barnvagn utomhus! Tänk Ur och Skur-dagis.
Om du själv är förkyld: Träffa inte andra även om du är covid-negativ. Det kan vara RS-virus du har och som du sprider.
Varför drabbas småbarn hårdare av RS-virus?
Det finns många faktorer som gör att små barn drabbas hårdare.
Luftvägarna är små
En faktor är förstås är storleken. De är små och luftvägarna är små. Blir luftvägarna mindre på ett litet barn så kan de inte andas in och andas ut ordentligt.
Småbarn under 2 år blir uttorkade
Riktigt små barn kan heller inte andas och amma samtidigt. Ammar de inte blir de snabbt uttorkade eftersom deras njurar inte kan koncentrera kisset. Dessutom kräks små barn med RS ofta upp slem. Då förlorar de ännu mer vätska.
Spädbarn kan inte hosta
De kan heller inte hosta upp slem ordentligt för de saknar helt enkelt muskler för det. Dessutom andas vi bättre när vi sitter, men att sitta är ju något vi lär oss först vid 6 månaders ålder. RS-virus kan ge svårlösta slemproppar och kan man inte hosta så fastnar slempropparna och täpper till.
Småbarns immunförsvar är omoget
Under de två sista månaderna av graviditeten överförs IgG-antikroppar från mamman till barnet. Dessa skyddar mot många infektioner, men mot RS-virus har vi inte någon lång immunitet och vi har heller inte lyckats utveckla ett vaccin. Det innebär att de nyfödda barnen inte får några antikroppar mot RS-virus av sin mamma. Till viss del kan även ospecifika andra antikroppar hjälpa oss mot RS-virus och därför är barn som inte är födda för tidigt lite bättre skyddade än för tidigt födda barn.
Hur kan man själv vårda sitt barn med misstänkt RS?
- Låt barnet sova halvsittande eller uppåtlutat
- Amma eller mata oftare eftersom barnet inte orkar äta lika mycket åt gången
- Ha öppet fönster för att få in svalare och fuktigare luft nattetid
- Använd avsvällande näsdroppar (nezeril)
- Vagga barnet för att få ut slem (tex genom att skumpa med vagnen eller sitta med barnet på en pilatesboll och gunga tillsammans)
- Om barnet har astma, används astmamediciner enligt ditt barns högdosschema
När ska man söka vård för RS-virus?
Du ska söka vård med ditt barn om du har ett barn som:
- inte kissat på länge (vätskebrist)
- tappat snabbt i vikt (vätskebrist)
- får slem i luftvägarna som den har svårt att få bort
- är orkeslös
- inte ammar
- är andningspåverkad
Hur märker jag om mitt barn är andningspåverkad?
Det finns flera tecken på att ens barn är andningspåverkat. Om ett barns lungor inte kan syresättas effektivt så är barn snabba på att ställa om och jobba på mer.
Ett barn med påverkad andning:
- Andas med magen
- Man kan se revbenen som dras in
- Ibland ser man näsvingarna som dras ut eller att barnet vill andas med hjälp av axlarna
- Hostar
- Kräks slem
- Andas fort, tex 50-60 andetag per minut är för mycket för ett spädbarn, 40 gånger per minut är för mycket för en 3-5 åring
Vad gör man på akuten?
För tidigt födda barn brukar behandlas förebyggande med RS-specifika antikroppar.
Långt ifrån alla som söker akutsjukvård behöver läggas in. Hjälp får man ändå. Sjukvårdspersonalen tittar på flera olika aspekter när de väger in vilka barn som läggs in. Det finns helt enkelt bara vårdpersonal och därmed vårdplatser för att ta hand om de allra sjukaste barnen.
Sjukvårdspersonalen måste därför väga in riskfaktorer för svår sjukdom (se ovan) och titta på ditt barns parametrar och eventuellt också se hur just ditt barn reagerar på olika behandlingar på akuten. De tittar också på hur länge behandlingseffekten sitter i. Ofta mäts barnets syresättning och jämförs mot barnets andningsfrekvens. Ibland, om syresättning och andningsfrekvens är påverkad så tar man blodprov (en så kallad blodgas) för att se hur det ser ut i blodet med pH-halten, och nivå av syre och koldioxid i blodet. Det hjälper barnläkaren att bedöma huruvida barnet själv klarar att hantera RS-infektionen eller inte.
Ibland får ditt barn gå hem med recept på avsvällande näsdroppar (Nezeril) blandat med koksalt (fastän ditt barn inte är 1 år fyllda) och råd om att sova uppåtlutad, amma oftare, vagga bort slem. Ffa vill man också att föräldrarna kommer tillbaka / hör av sig igen, om det blir sämre.
Andra får behandling med astmamedicin i en nebulisator (Ailos, Maxim eller Pari-boy) på barnakuten och får gå hem men får låna en nebulisator av sjukhuset eller sin bumm för att vidga luftrören med luftrörsvidgande medicin (astmamedicin) och koksalt. De har man bedömt att de kommer att klara av dag 3 till dag 5 (som är de dagar barnet oftast är som sjukast) om de har nebulisatorn hemma.
Vissa barn kanske får gå hem men med snart återbesök.
Hur behandlas RS-infektion på sjukhus?
Några få (1%) barn är så pass påverkade att de behöver läggas in på barnsjukhus. Det finns inte någon RS-specifik behandling. Det är ju ett virus så vi kan inte behandla med antibiotika.
Vissa barn som inte orkar amma kan tillfälligt få sondmatning.
Vissa behöver hjälp med luftrörsvidgande medicin.
Många av de som läggs in behöver också hjälp att andas med ett högre lufttryck (CPAP eller Optiflow) via slangar i näsan eller via en mask. Det högre trycket hjälper lungorna att tömma ut luft och fylla på ny luft. Vissa av dessa barn behöver syrgasberikad luft och andra barn behöver assistans att ta sina andetag (genom en respirator) eftersom RS-viruset hos små spädbarn ibland också påverkad det centra i hjärnan som styr andningen.
Varför provtas inte alla barn för RS?
Det är resursfördelningsfråga. Att ta prov på alla har ansetts vara för dyrt.
Det är viktigast att provta de barn som ska läggas in för att de ska kunna samvårdas (dvs ligga i samma rum) som andra barn utan att andra barn som inte har RS smittas av RS-virus.
Det kan också vara bra att ta prov på de barn som man vill ska kunna följas upp av en öppenvårdsmottagning, där man inte vill få in barn med covid, så att man vet att det är RS som barnet har.
Får man några men av RS-virus?
Vi vet att ungefär hälften av de barn under 6 månader som behövt luftrörsvidgande medicin på sjukhus för RS senare i livet utvecklar astma. Det är emellertid svårt att veta vad som är orsaken till att RS-infektionen blev så svår och vad som är följden av att den blev så svår.
